Numera är tack och lov hållbarhetsarbetet i allt högre grad en angelägenhet för hela verksamheten och inte enbart en ensam eldsjäl. Många företag har börjat integrera hållbarhet i sina affärsprocesser och använder hållbarhetsdata både i strategiska och operativa beslutsunderlag.
Något som arbetet med ISO-standarder ändå har lärt mig är att i grunden handlar det om att vi ska ha koll på och prioritera bland våra intressenters krav och behov. Vad är väsentligt för oss? Bland dessa intressenter har vi självklart med vår planet, våra ägare, medarbetare, kunder, leverantörer och lagstiftare. De krav och behov som är prioriterade ska vi målsätta och sen bedöma vilka risker och möjligheter vi ser kopplade till målen. Vi ska ta fram effektiva processer som hjälper oss att hantera riskerna och möjligheterna. Under resans gång vill vi utvärdera data och jobba med ständiga förbättringar. Allt detta borde ju rimligen täcka in allt det som hållbarhet handlar om? Att hushålla med våra resurser på ett sätt som är miljömässigt (Planet) ekonomiskt (Profit) och socialt hållbart (People). Sammanfattar man sen hur man gör allt detta, så vips så har man ju faktiskt ett integrerat ledningssystem.
Det pratas vidare om att man ska integrera hållbarhet i strategin, men ändå så skapas ett eget avsnitt ”ESG” och hur man jobbar mot de globala målen. Vi har dokument som heter ”miljömål”, ”kvalitetsmål”, ”hållbarhetsmål”, ”informationssäkerhetsmål” – men har vi i själva verket inte bara mål? Varför denna uppdelning?
Tack och lov har i alla fall hållbarhet idag fått ett allt större fokus och jag välkomnar det nya EU-direktivet EU-direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Mest av allt ser jag dock fram emot det affärsplanearbetet vi på Implema nu gör. Med hjälp av mina kollegor är vår målsättning att hållbarhet är en del av Implemas story – och inte bara ett avskilt kapitel!
