Från eldsjäl till affärskritisk funktion
Numera är tack och lov hållbarhetsarbetet i allt högre grad en angelägenhet för hela verksamheten. Inte enbart en ensam eldsjäl. Många företag har börjat integrera hållbarhet i sina affärsprocesser och använder hållbarhetsdata både i strategiska och operativa beslutsunderlag.
Intressenternas krav i fokus
Något som arbetet med ISO-standarder ändå har lärt mig är att i grunden handlar det om att vi ska ha koll på och prioritera bland våra intressenters krav och behov. Vad är väsentligt för oss? Bland annat har vi intressenter som vår planet, våra ägare, medarbetare, kunder, leverantörer och lagstiftare. För att skapa struktur behöver vi målsätta de krav och behov som är mest prioriterade. Därefter kan vi bedöma vilka risker och möjligheter som är kopplade till målen. För att hantera dessa behöver vi ta fram effektiva processer. Längs vägen vill vi utvärdera data och kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar.
En helhetssyn på hållbarhet
Allt detta borde ju rimligen täcka in allt det som hållbarhet handlar om? Att hushålla med våra resurser på ett sätt som är miljömässigt (Planet) ekonomiskt (Profit) och socialt hållbart (People). Sammanfattar man sen hur man gör allt detta, så vips så har man ju faktiskt ett integrerat ledningssystem.
Det pratas vidare om att man ska integrera hållbarhet i strategin, men ändå så skapas ett eget avsnitt ”ESG” och hur man jobbar mot de globala målen. Vi har dokument som heter ”miljömål”, ”kvalitetsmål”, ”hållbarhetsmål”, ”informationssäkerhetsmål” – men har vi i själva verket inte bara mål? Varför denna uppdelning?
Från kapitel till kärna
Tack och lov har i alla fall hållbarhet idag fått ett allt större fokus och jag välkomnar det nya EU-direktivet EU-direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Mest av allt ser jag dock fram emot det affärsplanearbetet vi på Implema nu gör. Med hjälp av mina kollegor är vår målsättning att hållbarhet är en del av Implemas story – och inte bara ett avskilt kapitel!
