Få lär ha missat det nya EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) som nu stegvis ska börja tillämpas. Många bolag kämpar dock fortfarande med att veta vilka nyckeltal man borde mäta och hur man får tag på information. Dessutom tänker få på att det inte enbart påverkar stora och börsnoterade bolag, utan indirekt även små och mellanstora. För att reda ut begreppen och ge tips på hur man kommer igång, höll Anna Liszke, miljörättsjurist på Envima och Jennifer Thoresson, projektledare på Implema en presentation på senaste Implema Meets. Vi fångade dem efteråt för en pratstund.
Hallå där, Anna Liszke, miljörättsjurist på Envima och Jennifer Thoresson, projektledare på Implema, ni talade nyligen på Implema Meets i Stockholm om CSRD – går det kort att förklara vad det är?
Kortfattat så innebär det att nya regler och en ny rapporteringsstandard för hållbarhetsredovisning införs inom EU i syfte att skynda på den gröna omställningen. De ersätter nuvarande Non-Financial Reporting Directive (NFRD) och ställer högre krav på de företag som omfattas att vara transparenta med både hur de påverkar och påverkas av sin omvärld ur ett hållbarhetsperspektiv. Rapporteringen enligt den ny standarden ska börja tillämpas stegvis beroende på vilken storlek företaget har och om det är noterat eller inte.
Vilka är de stora nyheterna och skillnaderna mot tidigare lagstiftning?
Förutom att fler företag omfattas – på EU-nivå rör det sig om cirka 40 000 fler företag – kommer det bland annat kräva mer av företagen i form av redovisning. Hörnstenen är den dubbla väsentligheten. Det vill säga att bolaget både behöver redovisa hur det påverkar omvärlden, men också hur omvärlden påverkar bolaget. Det innebär att hela leverantörskedjan får en stor betydelse för hur företag rapporterar all hållbarhetsdata, inte bara koldioxid.
Några andra nyheter är krav på digital ”märkning” av den rapporterade informationen så att den är maskinläsbar och kan matas in i EU:s gemensamma åtkomstpunkt i kapitalmarknadens handlingsplan, liksom mer detaljerade rapporteringskrav med anledning av nya rapporteringsstandarder (ESRS) och rapportering i enlighet med EU:s taxonomi.
Men CSRD gäller väl bara stora och börsnoterade bolag, behöver små och mellanstora bry sig?
Även om direktivet idag endast omfattar större eller börsnoterade företag, påverkas även små och medelstora företag indirekt genom just ”den dubbla väsentligheten”. Det vill säga de större bolagen behöver få in hållbarhetsdata från sina underleverantörer, som ju kan vara små eller mellanstora. Det finns en undersökning* från Finland som visar att 42 % av storföretagen där säger sig redan ha varit tvungna att byta leverantörer på grund av bristande hållbarhetsarbete. Så vill små och mellanstora företag fortsatt vara en attraktiv partner för större aktörer är det viktigare än någonsin att ha koll på sin hållbarhetsrapportering.
Ni pratade också om att hållbarhetsdata nu ska vara lika viktig som den finansiella, hur märks det?
Till att börja med blir det krav på att hållbarhetsrapporten ska in i förvaltningsberättelsen och inte vara fristående. Syftet är just att den ska betraktas som lika viktig som den finansiella. Dessutom krävs nu granskning av extern revisor även av hållbarhetsredovisningen. Genom att hållbarhetsrapporteringen ska in förvaltningsberättelsen får styrelsen därmed ett ökat ansvar för hållbarhetsfrågor, vilket i sin tur innebär krav på hållbarhetskompetens i styrelser. Det är ju ett sätt att ytterligare få upp frågan om hållbarhet högt på agendan, om den inte redan är där!
Var kommer Implema in i detta?
En viktig del i det arbete som många företag står inför nu är ju att både identifiera KPI:er men också att veta vilken information man behöver och att börja med sin datainsamling. En stor del av datan finns i affärssystemen. Som experter på affärssystemen SAP och D365 liksom på processer, kan Implema vara behjälpliga i att få fram relevant data och processer för det samt att integrera affärssystemet med andra datakällor. Vi kan också vara behjälpliga om man idag saknar datan och behöver hjälp att utöka sin användning av systemet för att börja samla in den. Dessutom kan vi hjälpa till att integrera med kundens valda systemstöd för rapportering, antingen om de väljer att använda SAP:s/Microsofts egna eller en tredje parts alternativt ta fram rapporter om sådant saknas.
Avslutningsvis, vilket är det viktigaste rådet ni kan ge i dagsläget?
Om man redan tagit fram en dubbel väsentlighetsanalys är det nog att börja bygga processer och sätta upp ett system för datainsamling redan nu. Det kommer att ta en del tid att både definiera nyckeltal och indikatorer liksom att få tag på all information man behöver. Så börja nu! Dessutom är det viktigt att styrelsen får utbildning om de inte redan har det, eftersom de ytterst är ansvariga för att data och att redovisningen korrekt gjord och sammanställd.
*enligt undersökning gjord av OP Företagsbanken 2023
Läs gärna mer:
Efterlyses: mer frekvent och tillförlitlig hållbarhetsdata
Om Envima:
Välkommen till Envima.se
